Tips for learning Swedish

bisats

1 Comment

Bisats 

En bisats kan inte fungera ensam. Den måste stå tillsammans med huvudsats för att vara en mening.

En bisats kan till exempel börja med:

som, om, där, när, var, hur, vem, vad, varför, därför att, varifrån, trots att, innan, medan, eftersom, tills, inte …förrän.

Ordföljden i en bisats är rak.   —> Jag ser att det regnar. 

Jag ser. —> huvudsats

… att det regnar —> bisats

1 Komplettera meningarna!

Jag säger att …

Läkaren undrar om …

Han frågade vad …

Professorn dricker te medan … 

Frisören mediterar innan …

Tonåringen sover länge i dag eftersom … 

Jag vet att …

Städerskan dammsuger tills … 

Kungen vet inte vad …

Du får inte gå förrän …

2 Fixa meningarna!

Exempel:

Pojken har en katt. Katten tycker han om! —> Pojken har en katt som han tycker om.

Pojken har en katt. Katten sover. —> Pojken har en katt som sover.

Jag vill studera svenska eftersom …. flytta / jag vill / Sverige / till.

I dag läser jag en bok. Jag har lånat den på biblioteket. 

Pappa säger …. han / trött / att / är.

Ursäkta, vet du varför ….. inte / kommer / bussen?

Han håller social distans tills … försvinner / Corona.

Det gick inte bra eftersom … hon / inte hade / övat.

Tips for learning Swedish

Huvudsats

1 Comment

En huvudsats är en sats som ensam fungerar som en mening. 

Använd huvudsatserna nedan och skriv en mening. Använd de samordnade konjunktionerna och, men, så, eller, för, utan, fast.

Exempel:

Jag hostar. Jag nyser. —> Jag hostar och jag nyser.

Jag cyklar. Jag sjunger.

Han tvekar. Han vill inte.

Ungen skriker. Föräldrarna får ont i öronen. 

Vill du ha glass? Vill du ha godis?

Hon tränar. Hon är sjuk.

Chefen gåter inte. Han är lycklig.

Mannen är singel. Mannen är arbetslös.

Barnets plåster är inte nytt. Det är fräscht. 

Hon vågar inte. Hon gör det.

Tips for learning Swedish

ordföljd

Leave a comment

Bygg meningar med rätt ordföljd. Det kan finnas flera alternativ!

Här kan du repetera ordföljd –> ordföljd svenska

till skolan / nu / hon / åker

på lördag / vi / lördagsgodis /äter

åker / till Kina / jag / nästa månad

jobbar / i dag / jag

ett recept / jag / behöver / till kakan 

tidigt / börjar / han / arbeta

äter /  vi / hemma / middag

tanka / bilen / du / brukar / på helgerna

snö / mycket / det / ute / är

på bio / går / familjen / en gång per år

tar / klockan tre / vi / rast 

tvättar / kväll / varje / grannarna

nu / sluta / du / måste

sedan / åkte / hem / de

skog / har / Sverige / mycket

snart / kommer / våren

jag / studera / imorgon / ska / svenska 

gå och handla / genast / mannen / vill 

är / på morgnarna / det / lugnt

brukar / vi / på vintrarna / åka skidor

bor / på landet / mina vänner

förra året / släkten / besökte / oss

i somras / badade / ungdomarna / inte alls

Kontakta mig om du är intresserad av lektioner i svenska.

Tips for learning Swedish

Learn a language using both brain halves

1 Comment

Do you learn a language using both brain halves? Our brains are divided into two halves; hemispheres. They each take care of different activities. The right one is usually referred to as the visual and creative side, while the left stands for logical and analytical functions. It is suggested that a combination of both sides is beneficial when acquiring a language. I have tried this with success when I a few years ago ran language & craft shops combined for kids.

I also encourage you as a language learner to activate both brain halves when learning a new word. For instance – think of slicing a yellow lemon when you learn the word sour in a language; picture the drops of fruit juice on the slicing board. Best of all; taste a slice of lemon. Here is the word in Swedish – “sur”!

bowl of lemons
“Sur som en citron”
en citron = a lemon

Another way for you to activate both brain hemispheres when learning a language  is to follow instructions for something you do with your hands or body – either written or by watching a video – and do it. It could be craft, baking, a sports exercise etc.

Tips for learning Swedish

En mejl, ett mejl

1 Comment

En eller ett mejl? Både en och ett är korrekt. De har olika betydelse. 

en mejl = en e-post (funktionen)

ett mejl = ett e-brev


Exempel:

”Han har fixat en ny mejl. Jag kan skicka ett mejl till honom.”

”Jag har inte öppnat min mejl i dag. Jag tror inte att jag fått något mejl.”

Samma gäller för en, ett kaffe / en, ett öl / en, ett fika – se https://learnswedish.globatris.se/2017/05/en-kaffe-ett-kaffe/

Tips for learning Swedish

Var eller vart?

1 Comment

Var eller vart? Vet du när du ska använda var och när du ska använda vart? Om inte kan du läsa nedan.

Det finns en minnesregel. Regeln är att om du kan svara på frågan med här/där så ska du använda var. För att komma ihåg kan du tänka på att här, där och var alla slutar på R.

Fråga: Var hittar jag tomaterna?

Svar: Här/där!

Regeln fortsätter att berätta för oss att om vi kan svara på frågan med hit/dit så ska vi använda vart. Hit, dit och vart slutar på T.

Fråga: Vart sprang älgen?

Svar: Hit!/Dit!

Detta hjälper inte om man inte vet skillnaden mellan hit/här och dit/där. Om man har engelska som modersmål kan ju svaren på båda frågor ovan vara “there!” Därför brukar jag också prata om riktning och befintlighet.

Man kan säga att “vart” använder vi vid riktning (direction). “Vart ska du åka?” “Vart är vi på väg?”

“Var” använder vi vid befintligt läge (location). “Var är du?” “Var ligger lekplatsen?”

P.S. Vi kan ju säga “Var sprang älgen?” också. Då undrar vi ju var någonstans den sprang omkring. Svaret kan då vara “Här, i min trädgård!” Det betyder att älgen höll på att springa runt i trädgården. Och ja, det har hänt ett par gånger i min trädgård. 🙂

Tips for learning Swedish

Nog tillräckligt

1 Comment

Jag fick en fråga om skillnaden mellan nog och tillräckligt. Jag visar med några exempel nedan. Jag talar också lite om hur det lilla ordet nog används på andra sätt. Nog tror jag, att ni efter att ha läst detta, förstår betydelsen.

Nog och tillräckligt:

Han har fått nog med glass. -> han har fått mycket glass och till och med lite för mycket glass
Han har fått tillräckligt med glass. –> han har fått glass så att han är nöjd/så att det räcker för denna gången –
det är inte för lite (men alltså inte heller för mycket)

Jag har nog med pengar till att köpa en dator. (jag har så att det räcker, och till och med lite mer pengar)
Jag har tillräckligt med pengar till en dator. (jag har precis så det räcker)

Nog kan även betyda troligtvis, antagligen, förmodligen, visst, rimligtvis, visserligen. Det antyder en viss osäkerhet.

Jag kommer nog på festen. –> Jag kommer troligen på festen.

Det gör jag nog. –> Det gör jag förmodligen.

Nog för att det regnar, men vi kan inte sitta inne hela dagen! –> Visserligen regnar det, men vi går ut i alla fall.

Nog används ibland också efter adverb ( jämför engelskans enough):

Konstigt nog ringde hon inte.

Sjukt nog fanns det inget toalettpapper att köpa i affären.

Tänk på att vi oftast uttalar nog som “no”. Nu är det nog dags att sluta –> “nu e re no dags å sluta”

Vill du förresten ha hjälp med att förbättra ditt uttal? Kontakta mig gärna för lektioner.

Swedish traditions & culture, Tips for learning Swedish

Sju sjösjuka sjömän

Leave a comment

Good morning! Let’s warm up our voices today with some Swedish tongue twisters. Let’s start with an easy one:

Får får får? Nej, får får inte får, får får lamm.

Do sheap have sheep? No, sheep don´t have sheep, sheep have lambs.

Now that was easy yet … odd.

Time to move on to those you try to repeat correctly as many times as possible.

Sex laxar i en laxask.

Six salmons in a salmon-box.

Packa pappas kappsäck.

Pack daddy’s suitcase.

Lastly and usually the most tricky one for non-native speakers. Unless you´re Dutch and go for a Gothenburg-accent – there are similarities to your advantage!

Sju sjösjuka sjömän på det sjunkande skeppet Shanghai.

Seven seasick sailors on the sinking ship “Shanghai”.

If you aim higher try to add “sköttes av sju sköna sjuksköterskor”  – nursed by beautiful nurses. I get a lot of questions on this sound from expats and during my Swedish classes. Listen to the sound via Forvo.com

I am sure you can find several versions of “Sju sjösjuka sjömän …” on YouTube.

Swedish traditions & culture, Tips for learning Swedish

att diskutera på svenska

Leave a comment

Att diskutera på svenska, och att uttrycka sin åsikt kan låta svårt. Men det är viktigt att kunna säga vad man vill och tycker, och att veta hur vi kan uttrycka detta i den svenska kulturen. Du hittar några exempel att använda nedan.

Att ha en åsikt:

För mig är det viktigt att …
Det är bra om …
Som jag ser det …
Jag tycker att …
Min uppfattning är …
Jag skulle vilja påstå …
Jag tror att ..
Jag anser att …

Att hålla med:

Jag håller med.
Ja, så är det.
Det tycker jag också.
Det är sant.
Ja visst!
Precis!
Det stämmer!
Det har du alldeles rätt i!
Exakt!
Eller hur?!

Att inte hålla med:

Det tycker inte jag.
Nej, så är det nog inte.
Kanske, men …
Skulle det inte vara bättre om …?
Det kanske inte är hela sanningen, men …

Tänk på att vi i Sverige ofta vill undvika konflikter och därmed lindar in det vi egentligen tycker, liksom i några av exemplen ovan.

I vissa situationer kan det förstås låta annorlunda.

Då kan det låta så här när man inte håller med:

Så är det inte alls!
Det stämmer inte!
Där har du allt fel!
Det tycker absolut inte jag!
Nej, det är inte på det viset.
Det är inte sant.

Tips for learning Swedish

Svenska partikelverb

Leave a comment

Svenska partikelverb (particle verbs, or phrasal verbs). Övningspapper att skriva ut hittar du här ( partikelverb övn pdf ) och också längst ned.

Ibland följs ett verb av en partikel. Partikeln kan vara en preposition eller ett adverb. Om partikeln är betonad talar vi om ett partikelverb.

Många “nya” verb kan bildas på detta sätt.

Exempel:

komma bort
komma igen
komma över

titta på
titta efter
titta igenom

gå ut
gå över
gå under

tänka igenom
tänka efter
tänka över

göra slut
göra åt
göra bort sig

känna igen
känna efter
känna på sig

Det kan vara svårt att förstå betydelsen av alla partikelverb. Om du använder SAOL (svenska akademiens ordlista) hittar du en lista på partikelverb om du söker på verbet.

exempel partikelverb SAOL

Vissa verb har samma preposition som ett partikelverb, men obetonat. Då är det inte ett partikelverb. Betydelsen är en annan.

Exempel:

tänka på = mina tankar är på något (inte ett partikelverb)
tänka efter = att fundera, att överväga (ett partikelverb)
tycka om = att gilla (ett partikelverb)
tycka om = att ha en åsikt om (inte ett partikelverb)

hälsa på = att besöka (partikelverb)
hälsa på = att säga “hej” till (inte ett partikelverb)

köra på = att krocka men någon/något med ett fordon
köra på = att misslyckas på en tentamen/ett prov/test

Om du läser en text kan det ibland vara svårt att veta om det ska vara den ena eller den andra betydelsen, eftersom du inte hör betoningen.

Till exempel: “Peter hälsade på Ove”. Här vet vi inte om det menas besöka eller säga hej till.

Oftast förstår du av sammanhanget vilket det ska vara.

Vissa av partikelverben kan du skriva ihop utan att betydelsen ändras.
Exempel:
betala in = inbetala
öka ut = utöka

Andra partikelverb ändrar betydelse.
Exempel:
gå av = brytas av (“Hundens pinne gick av!”), stiga/kliva av (“Han ska gå av tåget i Halmstad.”
avgå = upphöra ifrån en position (“Ministern avgick i söndags.”)

Här hittar du en väldigt lång lista över partikelverb. Den är från Wiktionary.

Jag har gjort ett övningsblad som du kan skriva ut. Vik bladet och skriv in rätt partikel.

partikelverb övn pdf

Learn, improve and stay fluent. Convenient and flexible tutoring online.