Tag Archives: swedish lessons online

Verb som slutar på -s

Ibland ser du verb som slutar på -s. Du har säkert använt “Vi ses!”, “jag hoppas att …” eller kanske  “ det hörs inte”. Exemplen är olika grammatiskt. Kolla här! 

Vi tampas med dessa först:

Vi ses!

Vi hörs!

Vi träffas klockan fem.

Ska de kramas? Pussas? Kyssas?

De har umgåtts i nio år.

Min kompis och hennes man ska skiljas.

Barnen har svårt för att samsas om legot. 

Lätt: I exemplen är vi minst två personer. Kontaktverb är ett bra namn (förutom om man ska skiljas 😉 ). Vi kan också använda “varandra” och istället säga “vi träffar varandra”, “ska vi krama varandra?”.

Svårare: Dessa verb kallas reciproka. Det betyder ömsesidiga (men det ordet är kanske inte lättare för dig än ordet “reciproka”).

Här finns en annan grupp s-verb:

Jag andas.

Han hoppas.

Vi lyckades!

Det fattas tio kronor.

Det finns en chans. 

Han trivs inte på jobbet.

Hunden har kräkts hela natten. 

Kocken envisades med att ha alger i maten.

Bibliotikarien hämnades på låntagaren genom att rycka ut sidorna 221 och 222.

Dörrlåset jäklas med mig varje gång. 

Jag kan inte minnas var jag gömt julklapparna.

Dessa verb slutar alltid på -s. De kallas deponensverb. De kan aldrig användas som passiv form.

De vanligaste s-verben ges exempel på här:

Läraren hörs tydligt.

Midsommar firas som vanligt.

Vid regn ställs konserten in.

Bussens rutt kommer att ändras i november.

Covid-passet måste förnyas.

Pyramiderna måste ses med egna ögon!

ABBAs nya låt spelas av alla radiostationer. 

Bordsbenen skruvas fast i bordsskivan.

Plast läggs i den blå containern.

Öppnas ej.

Denna passiva form används ofta i instruktioner, i mer formell text och formellt tal, och oftai tidningar. 

Passiv: Huvudrollen spelas av Julia Roberts. Aktiv: Julia Roberts spelar huvudrollen.

Vilken är din favorit bland alla verb som slutar på -s?

Om du vill läsa ännu mer om verb kan du ta en titt här.

Olika dialekter – norrländska

Det finns 6 olika dialektområden i Sverige. UR har gjort några korta filmer som berättar om de olika dialekterna. Här nedan finns filmen om de norrländska dialekterna. Du hittar övriga filmer på YouTube eller på UR (sökord “dialekter”)

Videon tar bland annat upp

“jo” – på inandning

“de är fin” (de är fina)

in’t = inte

Här finns filmen om den “goa” göteborgskan.

På eller i

På skolan eller i skolan? Några ord fungerar med både i och på. Observera att det inte är betonat i.

banken

jobbet / arbetet

affären

stan

fabriken

området

Jag tänker så här:

Menar jag att skolan är en administrativ enhet eller en geografisk plats?

Barnet går i förskolan. The child is in preschool / goes to preschool

Barnet är på förskolan. The child is at the preschool.

Var är din dotter? Hon är i skolan. –> Hon har lektioner. It is a school day; she is at school.

Var är din dotter? Hon är på skolan. –> Hon är i lokalen/ på området. Hon kanske stannade kvar en stund efter skolan. She is at the premises.

Fler exempel:

Linda sökte jobb på en fabrik/bank/skola/affär/. Här tänker jag mer på själva stället; byggnaden. Thinking of the property.

Linda sökte jobb i en fabrik/bank/skola/affär/. Här tänker jag mer på den administrativa enheten; företaget. Thinking of the adm./legal entity.

Vi har mycket att göra i jobbet. –> den administrativa enheten/branschen/situationen

Vi har mycket att göra på jobbet. –> geografiskt: på platsen, t. ex. på kontoret

Har du varit i stan på länge? Mer övergripande, den administrativa enheten

Har du varit på stan på länge? Geografiskt, gå runt på platsen, och shoppa och fika

Här på området kan du parkera din bil. Geografiskt, precis här

Här i området finns många parkeringsplatser. Mer administrativt tänkt

satsadverbial

Exempel på satsadverbial är:

inte, alltid, aldrig, tyvärr, gärna, kanske, så klart, också, väl, nog, ju , ofta, sällan, naturligtvis, verkligen, bara, inte … heller.

Här kan du träna på vad några satsadverbial betyder https://glosor.eu/ovning/svenska-satsadverbial.9768720.html

Ordföljd vid satsadverbial

Satsadverbialet placeras vanligen efter första verbet och subjektet i en huvudsats, men före första verbet i en bisats.

Rak: Jag studerar alltid svenska på måndagar.

Rak: Jag vill gärna plugga svenska på måndagar.

Bisats, rak: Jag tror, att du alltid studerar svenska på måndagar.

Omvänd: På tisdagar studerar jag alltid svenska.

Mer om omvänd ordföljd vid satsadverbial:

tid/plats + verb + subjekt + satsadverbial + objekt + plats/tid 

Verb har plats 2.

Satsadverbial har plats 4.

Exempel:

På kvällarna läser jag en spännande bok.

På kvällarna läser jag inte en spännande bok.

Omvänd: På måndagar studerar jag alltid svenska.

Omvänd: På måndagar vill jag gärna plugga svenska.

Omvänd: På biblioteket studerar jag alltid svenska.

Öva genom att placera satsadverbialen korrekt.

Jag avskyr jordgubbar. inte

Hon balanserar en bricka. alltid

Han måste sälja sin cykel. inte

Mormor köper en begagnad bil. aldrig

På helgerna spelar de fotboll. ofta

På sommaren är det ljust ute. åtminstone

Fisken är slut. tyvärr

Jag skulle åka med. gärna

Gästerna kommer! redan

I övermorgon kommer paketet med posten. säkert

Ibland fixar han hemlagat. inte 

Varje vecka storhandlar jag på stormarknaden utanför centrum. naturligtvis

På arbetet fikar vi klockan tio på förmiddagen. alltid

På sommaren badar jag i havet. gärna

På jobbet i huvudstaden är det stressigt. nog

Huvudsats

En huvudsats är en sats som ensam fungerar som en mening. 

Använd huvudsatserna nedan och skriv en mening. Använd de samordnade konjunktionerna och, men, så, eller, för, utan, fast.

Exempel:

Jag hostar. Jag nyser. —> Jag hostar och jag nyser.

Jag cyklar. Jag sjunger.

Han tvekar. Han vill inte.

Ungen skriker. Föräldrarna får ont i öronen. 

Vill du ha glass? Vill du ha godis?

Hon tränar. Hon är sjuk.

Chefen gåter inte. Han är lycklig.

Mannen är singel. Mannen är arbetslös.

Barnets plåster är inte nytt. Det är fräscht. 

Hon vågar inte. Hon gör det.