Tag Archives: öva svenska

Lära in nya ord

När du ska lära in nya ord hjälper det att sätta orden i ett sammanhang. Då är det lättare att komma ihåg dem. Glöm inte att skriva orden – gärna för hand eftersom handen aktiverar hjärnan och håller igång hjärncellerna! Då blir det lättare för dig att komma ihåg orden. Vi vill ha ett aktivt ordförråd!

Använd denna modell för att lära in nya ord och memorera dem:

Skriv ordet:

Skriv betydelsen:

Skriv minst en exempelmening:

Kontrollera att du vet hur du uttalar ordet (googla och använd t.ex. Forvo). Säg ordet högt när du övar.

Fundera också på hur ordet “känns”. Positivt, starkt, som slang, otrevligt, formellt? Exempel djur/best

Använd ordet när du pratar / skriver / använder sociala media!

En kvinna som studerar svenska. Hon håller på att lära in nya ord.

Svisch och Swish, och andra onomatopoetiska ord

Igår pratade jag med en elev om buller, brak och bång. Sådana här ord som härmar ett ljud kallas onomatopoetiska. Ibland är det lätt att förstå hur ordet uppstått (voff, aj, psst) men ofta kan det verka långsökt. Detta beror på hur språket och ljudbilden har utvecklats, och på hur ordet uppfattades när man först hörde det och började använda det.

Här är några exempel med översättning till engelska, där det kan behövas. Har du några fler exempel? Skriv dem gärna i kommentarerna.

en hicka = a hiccup

att hicka = to have hiccups

en blipp = a blip

att blippa = to blip

en prutt = a fart

att prutta = to fart

svisch!

pang!

krasch!

wow!

tick-tack! = tick tock

Orden kan användas både som verb och substantiv. Jag har endast skrivit verbformen nedan.

svischa =swish

swisha (skicka pengar via telefonnummer – stavningen för namnet på tjänsten är engelsk)

smasha = smash

gnissla = squek

rapa = burp

knastra = crunch

knaka = crack

krascha =crash

knapra = nibble/crunch

knarra = creak

knirka = creak

bullra = rumble

slamra =clatter

slurpa = slurp

stampa = stomp

susa = whizz

svepa = sweep

hasa = scuff

rassla = clank

klinga = clink; chime

flämta = gasp

picka = peck

prassla = rustle

frasa = rustle

mullra = rumble; roll

tassa = tip toe

dåna = thunder; boom

väsa = hiss

viska = whisper

mumla = murmur

ticka = tick

verb som har med vatten/vätska att göra:

droppa = drip

klunka = gulp; quaff

porla = ripple

gurgla = gurgle

plaska = splash

skvala = ripple

Vill du öva onomatopoetiska ord ska du läsa en serietidning! Där hittar du många exempel.

Andra exempel på onomatopoetiska ord är djurläten. Kan du alla?

the Swedish Semla

Today is Fettisdagen. Let me decode that into National Day of the Semla. Now it´s all clear, right?

Semla is a sweet chubby wheat bun, cardamom laden, filled with golden almond paste and whipped cream. Originally semla was only eaten on Shrove Tuesday, as a last blissful treat before Lent. Today we know better and eat semlor (we need to go into plural here) all winter long. Fettisdagen has gone from being the only day to enjoy our precious pastry to the day you must enjoy at least one of them. Because as you all know we have fika (coffee break) at work. That means you are likely to down your first semla already by ten in the morning.

Semlor can be bought in every bakery, grocery store or gas station in Sweden. Sometimes you make your own.

If you make it past the photos below, find out how I make my Swedish fika treats; semlor recipe to follow; in English. If you want to practice your Swedish language I suggest you google “recept semla” and follow the instructions in Swedish.

recept semla
Semlor

There are ready made buns (albeit a bit flat) in the store, made just for semlor. Link if you don´t. 🙂
•Cut off the tops, scoop out the center of 8 buns, and put it in a food processor.
•Add 125g of almonds and 1 dl confectioners’ sugar and GO!
•Pour 1 dl heated milk into the mixture making it that special heavenly paste.
•Fill up the holes abundantly with the almond indulgence and top up with whipped cream.
•Put the lid back on and dust with confectioners’ sugar.

Voilà!

If you use Us cups, add some almonds and use half of a cup of confectioners’ sugar and milk.

Happy baking!

Ju

Ju är ett litet ord som jag ofta får frågor om. Det används när man tycker att något är uppenbart (= självklart, eller givet), eller att det borde vara uppenbart. Först hittar du några exempel. Längre ned på sidan har jag skrivit exempel ur mitt dagliga liv, för att du ska förstå bättre. Kanske känner du igen dig? Skriv gärna egna förslag på meningar i kommentarerna.

Ska vi gå ut? Nej, det regnar ju!

Sedan så åkte vi ju till Skåne och hälsade på släkten.

Du behöver inte säga det en gång till, jag har ju förstått.

Vi skulle ju gå på bio ikväll. Hade du glömt det?

Du är ju för go’, ju!

Exempel ur mitt dagliga liv:

Du har ju mat, ju! (Det säger jag till katten som stirrar på mig och vill ha mer mat i skålen / Directed to the cat that looks at me as if his bowl was empty).

Det finns ju massor av mat i kylen! (Som svar till tonåringarnas “det finns inget att äta” / As answer to the teens’ “there is nothing to eat”

Jag sa ju det förra veckan. (Påminner maken om att jag visst sagt det. /Reminder to husband that I have told him.

Jag hade ju telefonen/nycklarna alldeles nyss! (Telefonen/nycklarna är tillfälligt borta …/ The phone/keys was/were here a minute ago!)

Du, vi sa ju att vi skulle laga kycklingen ikväll, men jag tycker vi gör något annat.

Det funkar ju inte! (Oftast om något inlogg, någon app eller hemsida)

“Kärlek och anarki” på Netflix är ju för bra!

Ju är obetonat, och fungerar som satsadverb/satsadverbial. Testa att sätta in “ju” i alla exempel här.

Här kan du läsa om det lilla ordet “nog“.

Huvudsats

En huvudsats är en sats som ensam fungerar som en mening. 

Använd huvudsatserna nedan och skriv en mening. Använd de samordnade konjunktionerna och, men, så, eller, för, utan, fast.

Exempel:

Jag hostar. Jag nyser. —> Jag hostar och jag nyser.

Jag cyklar. Jag sjunger.

Han tvekar. Han vill inte.

Ungen skriker. Föräldrarna får ont i öronen. 

Vill du ha glass? Vill du ha godis?

Hon tränar. Hon är sjuk.

Chefen gåter inte. Han är lycklig.

Mannen är singel. Mannen är arbetslös.

Barnets plåster är inte nytt. Det är fräscht. 

Hon vågar inte. Hon gör det.

Var eller vart?

Var eller vart? Vet du när du ska använda var och när du ska använda vart? Om inte kan du läsa nedan.

Det finns en minnesregel. Regeln är att om du kan svara på frågan med här/där så ska du använda var. För att komma ihåg kan du tänka på att här, där och var alla slutar på R.

Fråga: Var hittar jag tomaterna?

Svar: Här/där!

Regeln fortsätter att berätta för oss att om vi kan svara på frågan med hit/dit så ska vi använda vart. Hit, dit och vart slutar på T.

Fråga: Vart sprang älgen?

Svar: Hit!/Dit!

Detta hjälper inte om man inte vet skillnaden mellan hit/här och dit/där. Om man har engelska som modersmål kan ju svaren på båda frågor ovan vara “there!” Därför brukar jag också prata om riktning och befintlighet.

Man kan säga att “vart” använder vi vid riktning (direction). “Vart ska du åka?” “Vart är vi på väg?”

“Var” använder vi vid befintligt läge (location). “Var är du?” “Var ligger lekplatsen?”

P.S. Vi kan ju säga “Var sprang älgen?” också. Då undrar vi ju var någonstans den sprang omkring. Svaret kan då vara “Här, i min trädgård!” Det betyder att älgen höll på att springa runt i trädgården. Och ja, det har hänt ett par gånger i min trädgård. 🙂

Böcker på svenska

Brukar du läsa böcker på svenska? Att läsa är oftast det bästa sättet att lära sig nya ord (= att utöka sitt ordförråd). Det skrivna språket innehåller många fler ord än det dagliga, talade språket.

I denna bloggpost finns en lista på böcker. Det är böcker som mina kunder har läst på svenska, och som de rekommenderar. Listan kommer att fyllas på allteftersom. I slutet finns även rekommenderade författare. Skriv gärna i kommentarerna om du vill rekommendera en bok, eller en författare.

bokhög

Böcker

Harry Potter och de vises sten

Harry Potter och den flammande bägaren

Jag är Zlatan

Utvandrarna (lättläst)

Solstorm – Åsa Larsson

En man som heter Ove – Fredrik Backman

Alfred Nobel: den olycklige uppfinnaren (lättläst) – Bengt Fredriksson

Lasse-Majas detektivbyrå (barnböcker, ca 6-9 år)

Ronja Rövardotter – Astrid Lindgren

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann – Jonas Jonasson

SMS från Soppero – Ann-Helén Laestadius (unga vuxna)

Böckerna om Halvan  ( T.ex. Här kommer polisbilen) – Arne Norlin Jonas Burman (barn)

Författare 

… av kriminalromaner

Henning Mankell

Mari Jungstedt

Sjöwall Wahlöö (skriver om Martin Beck)

… av övriga kategorier

Astrid Lindgren

Theodor Kallifatides

Marianne Fredriksson

Smått och gott

Vad betyder egentligen uttrycket smått och gott?

Jag skickar läxor till mina elever, om de vill ha läxa.  Eleverna får också hemuppgifter om deras föräldrar säger att jag ska skicka läxa. :).

Ibland sänder jag en blandning av olika, kortare uppgifter. Då kan jag säga:

“Här kommer lite smått och gott att arbeta med!”

Det betyder att det finns några olika, varierade övningar och uppgifter att lösa. Lite av varje, med andra ord.

Andra synonymer är diverse, småsaker, allt möjligt (fast inte för mycket).

Ett annat uttryck som kan ersätta smått och gott är ditt och datt.

Exempelmeningar:

Det blir lite smått och gott att äta på festen.

I vår affär finns inredningsdetaljer, och lite annat smått och gott.

Hans instagram-konto innehåller bilder på kaffe, hundar och annat smått och gott.