All posts by Charlotta

satsadverbial

Exempel på satsadverbial är:

inte, alltid, aldrig, tyvärr, gärna, kanske, så klart, också, väl, nog, ju , ofta, sällan, naturligtvis, verkligen, bara, inte … heller.

Här kan du träna på vad några satsadverbial betyder https://glosor.eu/ovning/svenska-satsadverbial.9768720.html

Ordföljd vid satsadverbial

Satsadverbialet placeras vanligen efter första verbet och subjektet i en huvudsats, men före första verbet i en bisats.

Rak: Jag studerar alltid svenska på måndagar.

Rak: Jag vill gärna plugga svenska på måndagar.

Bisats, rak: Jag tror, att du alltid studerar svenska på måndagar.

Omvänd: På tisdagar studerar jag alltid svenska.

Mer om omvänd ordföljd vid satsadverbial:

tid/plats + verb + subjekt + satsadverbial + objekt + plats/tid 

Verb har plats 2.

Satsadverbial har plats 4.

Exempel:

På kvällarna läser jag en spännande bok.

På kvällarna läser jag inte en spännande bok.

Omvänd: På måndagar studerar jag alltid svenska.

Omvänd: På måndagar vill jag gärna plugga svenska.

Omvänd: På biblioteket studerar jag alltid svenska.

Öva genom att placera satsadverbialen korrekt.

Jag avskyr jordgubbar. inte

Hon balanserar en bricka. alltid

Han måste sälja sin cykel. inte

Mormor köper en begagnad bil. aldrig

På helgerna spelar de fotboll. ofta

På sommaren är det ljust ute. åtminstone

Fisken är slut. tyvärr

Jag skulle åka med. gärna

Gästerna kommer! redan

I övermorgon kommer paketet med posten. säkert

Ibland fixar han hemlagat. inte 

Varje vecka storhandlar jag på stormarknaden utanför centrum. naturligtvis

På arbetet fikar vi klockan tio på förmiddagen. alltid

På sommaren badar jag i havet. gärna

På jobbet i huvudstaden är det stressigt. nog

väl

Vad betyder väl? (for English see after each section). Det finns några små ord som kan vara svåra att förstå när man lär sig svenska. Det är till exempel väl, ju och nog. Här förklarar jag “väl”. / What does “väl” mean? It is one of these tiny words that can somewhat alter the meaning of a sentence. Others are “nog” and “ju”.

Uttal av “väl”

När vi använder väl är det en fråga. / Using “väl” means it is a question.

Det är bra! That’s good! –> Det är väl bra? That’s good, right?

Svaret på frågan vill vi ska vara bekräftande –> hålla med / We expect the answer to be of the confirming kind; an agreement

Du kan väl vara snäll att duka? / Can you please set the table?

Ibland förväntar vi oss inte något svar alls. Sometimes we do not expect an answer at all.

Jag måste väl vara knäpp?! / Now I must be nuts, right?!

Fler exempel:

Du har väl handlat kattmat? = You did buy cat food, didn’t you?

Jag kunde väl inte ha vetat det?! I couldn’t have known, right?!

Du kan väl vara snäll och plocka ur diskmaskinen? Could you please empty the dishwasher?

Den soffan var väl snygg? / That is a nice looking couch, isn’t it?

Jag måste väl göra det då?! / I’ll have to do it, then?!

De är väl inte riktigt kloka?! / They must surely be insane, right?

Nu har det väl gått för långt? / This has surely gone too far, hasn’t it?

Observera att väl också kan betyda bra . Då uttalar vi det men långt ä –> “vääääl”. / Väl can also mean “well”. It is then pronounced with a long vowel –> “vääääl”.

Du har gjort dina läxor väl. You have done your homework well.

Väl kan också vara ett substantiv. Can also be a noun; well-being, health.

Need help with the Swedish language? Contact me for availability and pricing.

bisats

Bisats 

En bisats kan inte fungera ensam. Den måste stå tillsammans med huvudsats för att vara en mening.

En bisats kan till exempel börja med:

som, om, där, när, var, hur, vem, vad, varför, därför att, varifrån, trots att, innan, medan, eftersom, tills, inte …förrän.

Ordföljden i en bisats är rak.   —> Jag ser att det regnar. 

Jag ser. —> huvudsats

… att det regnar —> bisats

1 Komplettera meningarna!

Jag säger att …

Läkaren undrar om …

Han frågade vad …

Professorn dricker te medan … 

Frisören mediterar innan …

Tonåringen sover länge i dag eftersom … 

Jag vet att …

Städerskan dammsuger tills … 

Kungen vet inte vad …

Du får inte gå förrän …

2 Fixa meningarna!

Exempel:

Pojken har en katt. Katten tycker han om! —> Pojken har en katt som han tycker om.

Pojken har en katt. Katten sover. —> Pojken har en katt som sover.

Jag vill studera svenska eftersom …. flytta / jag vill / Sverige / till.

I dag läser jag en bok. Jag har lånat den på biblioteket. 

Pappa säger …. han / trött / att / är.

Ursäkta, vet du varför ….. inte / kommer / bussen?

Han håller social distans tills … försvinner / Corona.

Det gick inte bra eftersom … hon / inte hade / övat.

Huvudsats

En huvudsats är en sats som ensam fungerar som en mening. 

Använd huvudsatserna nedan och skriv en mening. Använd de samordnade konjunktionerna och, men, så, eller, för, utan, fast.

Exempel:

Jag hostar. Jag nyser. —> Jag hostar och jag nyser.

Jag cyklar. Jag sjunger.

Han tvekar. Han vill inte.

Ungen skriker. Föräldrarna får ont i öronen. 

Vill du ha glass? Vill du ha godis?

Hon tränar. Hon är sjuk.

Chefen gåter inte. Han är lycklig.

Mannen är singel. Mannen är arbetslös.

Barnets plåster är inte nytt. Det är fräscht. 

Hon vågar inte. Hon gör det.

ordföljd

Bygg meningar med rätt ordföljd. Det kan finnas flera alternativ!

Här kan du repetera ordföljd –> ordföljd svenska

till skolan / nu / hon / åker

på lördag / vi / lördagsgodis /äter

åker / till Kina / jag / nästa månad

jobbar / i dag / jag

ett recept / jag / behöver / till kakan 

tidigt / börjar / han / arbeta

äter /  vi / hemma / middag

tanka / bilen / du / brukar / på helgerna

snö / mycket / det / ute / är

på bio / går / familjen / en gång per år

tar / klockan tre / vi / rast 

tvättar / kväll / varje / grannarna

nu / sluta / du / måste

sedan / åkte / hem / de

skog / har / Sverige / mycket

snart / kommer / våren

jag / studera / imorgon / ska / svenska 

gå och handla / genast / mannen / vill 

är / på morgnarna / det / lugnt

brukar / vi / på vintrarna / åka skidor

bor / på landet / mina vänner

förra året / släkten / besökte / oss

i somras / badade / ungdomarna / inte alls

Kontakta mig om du är intresserad av lektioner i svenska.

Learn a language using both brain halves

Do you learn a language using both brain halves? Our brains are divided into two halves; hemispheres. They each take care of different activities. The right one is usually referred to as the visual and creative side, while the left stands for logical and analytical functions. It is suggested that a combination of both sides is beneficial when acquiring a language. I have tried this with success when I a few years ago ran language & craft shops combined for kids.

I also encourage you as a language learner to activate both brain halves when learning a new word. For instance – think of slicing a yellow lemon when you learn the word sour in a language; picture the drops of fruit juice on the slicing board. Best of all; taste a slice of lemon. Here is the word in Swedish – “sur”!

bowl of lemons
“Sur som en citron”
en citron = a lemon

Another way for you to activate both brain hemispheres when learning a language  is to follow instructions for something you do with your hands or body – either written or by watching a video – and do it. It could be craft, baking, a sports exercise etc.

En mejl, ett mejl

En eller ett mejl? Både en och ett är korrekt. De har olika betydelse. 

en mejl = en e-post (funktionen)

ett mejl = ett e-brev


Exempel:

”Han har fixat en ny mejl. Jag kan skicka ett mejl till honom.”

”Jag har inte öppnat min mejl i dag. Jag tror inte att jag fått något mejl.”

Samma gäller för en, ett kaffe / en, ett öl / en, ett fika – se https://learnswedish.globatris.se/2017/05/en-kaffe-ett-kaffe/

Var eller vart?

Var eller vart? Vet du när du ska använda var och när du ska använda vart? Om inte kan du läsa nedan.

Det finns en minnesregel. Regeln är att om du kan svara på frågan med här/där så ska du använda var. För att komma ihåg kan du tänka på att här, där och var alla slutar på R.

Fråga: Var hittar jag tomaterna?

Svar: Här/där!

Regeln fortsätter att berätta för oss att om vi kan svara på frågan med hit/dit så ska vi använda vart. Hit, dit och vart slutar på T.

Fråga: Vart sprang älgen?

Svar: Hit!/Dit!

Detta hjälper inte om man inte vet skillnaden mellan hit/här och dit/där. Om man har engelska som modersmål kan ju svaren på båda frågor ovan vara “there!” Därför brukar jag också prata om riktning och befintlighet.

Man kan säga att “vart” använder vi vid riktning (direction). “Vart ska du åka?” “Vart är vi på väg?”

“Var” använder vi vid befintligt läge (location). “Var är du?” “Var ligger lekplatsen?”

P.S. Vi kan ju säga “Var sprang älgen?” också. Då undrar vi ju var någonstans den sprang omkring. Svaret kan då vara “Här, i min trädgård!” Det betyder att älgen höll på att springa runt i trädgården. Och ja, det har hänt ett par gånger i min trädgård. 🙂

Nog tillräckligt

Jag fick en fråga om skillnaden mellan nog och tillräckligt. Jag visar med några exempel nedan. Jag talar också lite om hur det lilla ordet nog används på andra sätt. Nog tror jag, att ni efter att ha läst detta, förstår betydelsen.

Nog och tillräckligt:

Han har fått nog med glass. -> han har fått mycket glass och till och med lite för mycket glass
Han har fått tillräckligt med glass. –> han har fått glass så att han är nöjd/så att det räcker för denna gången –
det är inte för lite (men alltså inte heller för mycket)

Jag har nog med pengar till att köpa en dator. (jag har så att det räcker, och till och med lite mer pengar)
Jag har tillräckligt med pengar till en dator. (jag har precis så det räcker)

Nog kan även betyda troligtvis, antagligen, förmodligen, visst, rimligtvis, visserligen. Det antyder en viss osäkerhet.

Jag kommer nog på festen. –> Jag kommer troligen på festen.

Det gör jag nog. –> Det gör jag förmodligen.

Nog för att det regnar, men vi kan inte sitta inne hela dagen! –> Visserligen regnar det, men vi går ut i alla fall.

Nog används ibland också efter adverb ( jämför engelskans enough):

Konstigt nog ringde hon inte.

Sjukt nog fanns det inget toalettpapper att köpa i affären.

Tänk på att vi oftast uttalar nog som “no”. Nu är det nog dags att sluta –> “nu e re no dags å sluta”

Vill du förresten ha hjälp med att förbättra ditt uttal? Kontakta mig gärna för lektioner.