Sverige kan delas upp i 6 olika dialektområden. I götamålsområdet talas bland annat göteborgska.
Se filmen från UR som förklarar göteborgskan, och varför en göteborgare låter så “go och glad”.
Det finns fler filmer om dialekter på URs hemsida, och på YouTube.
Här hittar du också filmen om norrländska.
Kanske sitter du just nu hemma och studerar svenska. Kanhända planerar du att plugga en annan dag. Hursomhelst; var med och spela plugga svenska-bingo!
Hur många rutor kan du bocka av? Lämna gärna en kommentar, och dela med dina studiekompisar.
Vad betyder väl? (for English see after each section). Det finns några små ord som kan vara svåra att förstå när man lär sig svenska. Det är till exempel väl, ju och nog. Här förklarar jag “väl”. / What does “väl” mean? It is one of these tiny words that can somewhat alter the meaning of a sentence. Others are “nog” and “ju”.
När vi använder väl är det en fråga. / Using “väl” means it is a question.
Det är bra! That’s good! –> Det är väl bra? That’s good, right?
Svaret på frågan vill vi ska vara bekräftande –> hålla med / We expect the answer to be of the confirming kind; an agreement
Du kan väl vara snäll att duka? / Can you please set the table?
Ibland förväntar vi oss inte något svar alls. Sometimes we do not expect an answer at all.
Jag måste väl vara knäpp?! / Now I must be nuts, right?!
Fler exempel:
Du har väl handlat kattmat? = You did buy cat food, didn’t you?
Jag kunde väl inte ha vetat det?! I couldn’t have known, right?!
Du kan väl vara snäll och plocka ur diskmaskinen? Could you please empty the dishwasher?
Den soffan var väl snygg? / That is a nice looking couch, isn’t it?
Jag måste väl göra det då?! / I’ll have to do it, then?!
De är väl inte riktigt kloka?! / They must surely be insane, right?
Nu har det väl gått för långt? / This has surely gone too far, hasn’t it?
Observera att väl också kan betyda bra . Då uttalar vi det men långt ä –> “vääääl”. / Väl can also mean “well”. It is then pronounced with a long vowel –> “vääääl”.
Du har gjort dina läxor väl. You have done your homework well.
Väl kan också vara ett substantiv. Can also be a noun; well-being, health.
Need help with the Swedish language? Contact me for availability and pricing.
Bisats
En bisats kan inte fungera ensam. Den måste stå tillsammans med huvudsats för att vara en mening.
En bisats kan till exempel börja med:
som, om, där, när, var, hur, vem, vad, varför, därför att, varifrån, trots att, innan, medan, eftersom, tills, inte …förrän.
Ordföljden i en bisats är rak. —> Jag ser att det regnar.
Jag ser. —> huvudsats
… att det regnar —> bisats
1 Komplettera meningarna!
Jag säger att …
Läkaren undrar om …
Han frågade vad …
Professorn dricker te medan …
Frisören mediterar innan …
Tonåringen sover länge i dag eftersom …
Jag vet att …
Städerskan dammsuger tills …
Kungen vet inte vad …
Du får inte gå förrän …
2 Fixa meningarna!
Exempel:
Pojken har en katt. Katten tycker han om! —> Pojken har en katt som han tycker om.
Pojken har en katt. Katten sover. —> Pojken har en katt som sover.
Jag vill studera svenska eftersom …. flytta / jag vill / Sverige / till.
I dag läser jag en bok. Jag har lånat den på biblioteket.
Pappa säger …. han / trött / att / är.
Ursäkta, vet du varför ….. inte / kommer / bussen?
Han håller social distans tills … försvinner / Corona.
Det gick inte bra eftersom … hon / inte hade / övat.
Do you learn a language using both brain halves? Our brains are divided into two halves; hemispheres. They each take care of different activities. The right one is usually referred to as the visual and creative side, while the left stands for logical and analytical functions. It is suggested that a combination of both sides is beneficial when acquiring a language. I have tried this with success when I a few years ago ran language & craft shops combined for kids.
I also encourage you as a language learner to activate both brain halves when learning a new word. For instance – think of slicing a yellow lemon when you learn the word sour in a language; picture the drops of fruit juice on the slicing board. Best of all; taste a slice of lemon. Here is the word in Swedish – “sur”!
en citron = a lemon
Another way for you to activate both brain hemispheres when learning a language is to follow instructions for something you do with your hands or body – either written or by watching a video – and do it. It could be craft, baking, a sports exercise etc.
Var eller vart? Vet du när du ska använda var och när du ska använda vart? Om inte kan du läsa nedan.
Det finns en minnesregel. Regeln är att om du kan svara på frågan med här/där så ska du använda var. För att komma ihåg kan du tänka på att här, där och var alla slutar på R.
Fråga: Var hittar jag tomaterna?
Svar: Här/där!
Regeln fortsätter att berätta för oss att om vi kan svara på frågan med hit/dit så ska vi använda vart. Hit, dit och vart slutar på T.
Fråga: Vart sprang älgen?
Svar: Hit!/Dit!
Detta hjälper inte om man inte vet skillnaden mellan hit/här och dit/där. Om man har engelska som modersmål kan ju svaren på båda frågor ovan vara “there!” Därför brukar jag också prata om riktning och befintlighet.
Man kan säga att “vart” använder vi vid riktning (direction). “Vart ska du åka?” “Vart är vi på väg?”
“Var” använder vi vid befintligt läge (location). “Var är du?” “Var ligger lekplatsen?”
P.S. Vi kan ju säga “Var sprang älgen?” också. Då undrar vi ju var någonstans den sprang omkring. Svaret kan då vara “Här, i min trädgård!” Det betyder att älgen höll på att springa runt i trädgården. Och ja, det har hänt ett par gånger i min trädgård. 🙂
Good morning! Let’s warm up our voices today with some Swedish tongue twisters. Let’s start with an easy one:
Får får får? Nej, får får inte får, får får lamm.
Do sheap have sheep? No, sheep don´t have sheep, sheep have lambs.
Now that was easy yet … odd.
Time to move on to those you try to repeat correctly as many times as possible.
Sex laxar i en laxask.
Six salmons in a salmon-box.
Packa pappas kappsäck.
Pack daddy’s suitcase.
Lastly and usually the most tricky one for non-native speakers. Unless you´re Dutch and go for a Gothenburg-accent – there are similarities to your advantage!
Sju sjösjuka sjömän på det sjunkande skeppet Shanghai.
Seven seasick sailors on the sinking ship “Shanghai”.
If you aim higher try to add “sköttes av sju sköna sjuksköterskor” – nursed by beautiful nurses. I get a lot of questions on this sound from expats and during my Swedish classes. Listen to the sound via Forvo.com
I am sure you can find several versions of “Sju sjösjuka sjömän …” on YouTube.
Expressions and idioms are hard to translate and understand in another language unless the same expression exists in your mother tongue. Sometimes we don’t even understand that it is a fixed expression which can make a sentence utterly confusing.
Below I have compiled idioms and expressions in Swedish relating to the eye. I had to put an end to my collection (for now); there are so many! I am leaving the literal translation up to you!
ett öga = an eye
två ögon = two eyes
att höja på ögonbrynen – to be surprised, astonished
att göra stora ögon – to be surprised, astonished
Vad skådar mitt norra öga!? – not to believe one’s eyes; astonished
att ha ögon i nacken – being able to see/know everything
mellan fyra ögon – privately between two persons
ögonblickligen – instantly
Det var nära ögat! – That was close!
mitt framför ögonen – right before the very eyes
med öppna ögon – not avoiding the truth
att inte ses med blida ögon – not to be popular
snabbt som ögat – quickly
att ha ett gott öga till någon – to like someone
ögongodis – something that is beautiful to look at
att skämmas ögonen ur sig – to be very ashamed of something
att inte tro sina ögon – not to believe what you see
att stå öga mot öga – to face something
öga för öga – an eye for an eye
att göra med förbundna ögon – to be able to do something easily
att hålla ögon och öron öppna – to pay attention, to be watchful; alert
Inte ett öga är torrt! – Not a dry eye! (everyone is sad and cries)
rakt mellan ögonen – right between the eyes
att hålla ögonen på någon/något – to keep an eye on someone/something
att ha en nagel i ögat på någon – to irritate someone
att ha en tumme i ögat på någon – to control someone
kärlek vid första ögonkastet – love at first sight
att ha öga för något – to have a good taste in something
att vara stjärnögd – to have stars in one’s eyes; very happy
att bara ha ögon för någon/något – to be interested in one single person/thing only
i ögonvrån – corner of one’s eye
att slänga ett öga på något – to take a quick look
att kasta ett öga på något – to take a quick look
att kasta/slänga ett getöga – to take a quick look
ett blått öga – a black eye
blåögd – innocent, ignorant
ett falköga – an eagle’s eye; when you spot things in detail
det onda ögat – the evil eye
i stormens öga – in the middle/center of something (chaotic, difficult or controversial)
att gråta ögonen ur sig – to cry hard
utan att blinka – to not bat an eyelid; without reaction
att blunda för något – to ignore something
Today I present a link to a list of countries and nationalities in Swedish. It can be found at TT Nyhetsbyrån’s website as a tool for journalists, or anyone who writes. But we do use nationalities when speaking too, don’t we?
The list is useful not only if you are learning Swedish but also to Swedes. There are quite a few countries around our globe and I am sure even as a Swede you will find a few nationalities on the list that you have never used before!
Dags för årets sommarpratare, också kallade sommarvärdar! Du kan lyssna på dem på Sveriges Radio, P1.
Ett utmärkt tillfälle att öva svenska, och att ta del av intressanta historier.
Många pratar om Sommarpratarna på jobbet under fikarasterna, och med vänner och bekanta. Då är det bra att känna till fenomenet, och kanske även ha lyssnat på i alla fall några av dem.
Du kan ladda ned en kalender med Sommarpratarna.
Vilka ska du lyssna på?
