Ju

Ju är ett litet ord som jag ofta får frågor om. Det används när man tycker att något är uppenbart (= självklart, eller givet), eller att det borde vara uppenbart. Först hittar du några exempel. Längre ned på sidan har jag skrivit exempel ur mitt dagliga liv, för att du ska förstå bättre. Kanske känner du igen dig? Skriv gärna egna förslag på meningar i kommentarerna.

Ska vi gå ut? Nej, det regnar ju!

Sedan så åkte vi ju till Skåne och hälsade på släkten.

Du behöver inte säga det en gång till, jag har ju förstått.

Vi skulle ju gå på bio ikväll. Hade du glömt det?

Du är ju för go’, ju!

Exempel ur mitt dagliga liv:

Du har ju mat, ju! (Det säger jag till katten som stirrar på mig och vill ha mer mat i skålen / Directed to the cat that looks at me as if his bowl was empty).

Det finns ju massor av mat i kylen! (Som svar till tonåringarnas “det finns inget att äta” / As answer to the teens’ “there is nothing to eat”

Jag sa ju det förra veckan. (Påminner maken om att jag visst sagt det. /Reminder to husband that I have told him.

Jag hade ju telefonen/nycklarna alldeles nyss! (Telefonen/nycklarna är tillfälligt borta …/ The phone/keys was/were here a minute ago!)

Du, vi sa ju att vi skulle laga kycklingen ikväll, men jag tycker vi gör något annat.

Det funkar ju inte! (Oftast om något inlogg, någon app eller hemsida)

“Kärlek och anarki” på Netflix är ju för bra!

Ju är obetonat, och fungerar som satsadverb/satsadverbial. Testa att sätta in “ju” i alla exempel här.

Här kan du läsa om det lilla ordet “nog“.

Leave a Reply

Your email address will not be published.