Tag Archives: tutor

Var eller vart?

Var eller vart? Vet du när du ska använda var och när du ska använda vart? Om inte kan du läsa nedan.

Det finns en minnesregel. Regeln är att om du kan svara på frågan med här/där så ska du använda var. För att komma ihåg kan du tänka på att här, där och var alla slutar på R.

Fråga: Var hittar jag tomaterna?

Svar: Här/där!

Regeln fortsätter att berätta för oss att om vi kan svara på frågan med hit/dit så ska vi använda vart. Hit, dit och vart slutar på T.

Fråga: Vart sprang älgen?

Svar: Hit!/Dit!

Detta hjälper inte om man inte vet skillnaden mellan hit/här och dit/där. Om man har engelska som modersmål kan ju svaren på båda frågor ovan vara “there!” Därför brukar jag också prata om riktning och befintlighet.

Man kan säga att “vart” använder vi vid riktning (direction). “Vart ska du åka?” “Vart är vi på väg?”

“Var” använder vi vid befintligt läge (location). “Var är du?” “Var ligger lekplatsen?”

P.S. Vi kan ju säga “Var sprang älgen?” också. Då undrar vi ju var någonstans den sprang omkring. Svaret kan då vara “Här, i min trädgård!” Det betyder att älgen höll på att springa runt i trädgården. Och ja, det har hänt ett par gånger i min trädgård. 🙂

På eller i?

Det finns inga kompletta regler för när i respektive  ska användas som rumsprepositioner, eller hur de skiljs åt. Här hittar du några riktlinjer.

I används ofta när platsen kan tänkas vara en volym.

Jag är i sovrummet.
Vasen står i vardagsrummet.
Maten lagas i köket.
Det är varmt i bastun.
Skorna står i hallen.
Det är kallt i källaren.
De bor i hus/lägenhet/villa.
I gästrummet sover Kalle.
Pärmarna finns i arbetsrummet.
Handdukarna hänger i badrummet.
Tvätten sorteras i tvättstugan.
Nycklarna ligger i bilen!
Vi är många i landet! (in the country)
Granarna står i skogen.
De sitter i trädgården.
I simhallen har de undervisning på onsdagar.
Så mycket saker det finns i garaget!
Böckerna står i bokhyllan.

Men: Lådorna är på vinden.

– här kan man tänka på platser som är offentliga, eller som innehåller många människor. Du kan också tänka på en yta.

Tjejerna är på bio.
Marknaden är på torget.
Jag har parkerat på gatan.
Boken lånade jag på biblioteket.
Den köpte jag på Hemköp! (Men: Jag är i affären.)
Frimärken kan du köpa på posten.
Han har ett möte på banken.
De är på jobbet.
Vi träffas på restaurangen.
Klassen gjorde ett besök på brandstationen.
De träffades på sjukhuset.
Vi ses på stationen!
Stövlarna står på golvet.
Boken ligger på skrivbordet.
Huset är på Island/Öland.
Barnen är på stranden.
Familjen är på landet. (in the country side)
Han är på toaletten. (här tänker vi ursprungligen på toalettstolen mer än rummet)

Men: Båten ligger i hamnen.

eller i eller båda? Ibland kan man använda både och i beroende på vad man menar:

Hon går i skolan.
Mötet är på/i skolan
Hon sitter i fängelse.
Jag jobbade på fängelse.
Hon går i kyrkan.
Vi träffades på kyrkan (kyrkan som institution; i kyrkans lokaler, kanske på svenskundervisning eller filmkväll)
Bilen står på gatan.
Det är ett hål i gatan.

Det är ingen stor sak

Det är ingen stor sak!

 

Ordet sak har många synonymer. Men de är kanske inte exakta synonymer, eftersom de används lite olika. Här grupperar jag orden efter hur man kan använda dem. Jag ger även exempelmeningar för att du lättare ska förstå nyanserna.

en sak = en sak som man nödvändigtvis inte kan ta på.

en sak
en grej

Ex: Jag ska bara göra en sak.
Sak samma! = det spelar ingen roll, det är mig likgiltigt
Låt oss inte göra en stor grej av det!
Wow, vilken grej!
Låt oss hålla oss till saken.
Hon kan sin sak!
Nu gör vi slag i saken! = Nu gör vi det, äntligen (det som vi funderat på/pratat om)
Rakt på sak. = direkt
Hennes syn på saken är annorlunda.
Det ligger i sakens natur. = det är uppenbart
Ja, jag är helt säker på min sak.
Det är inte din sak! = det berör inte dig

 

 

en sak = en sak som man kan ta på, ibland lite underlig eller okänd.

en sak
en pryl
en grunka
en tingest
en pinal
en doning
en mackapär
ett ting
en manick
en mojäng
en pryttel

Ex: Vad är det för en sak?!
Vad har man den här mackapären till?
Ta hand om dina prylar NU!

 

en sak = en sak, mer formellt uttryckt.

en sak
ett objekt
ett föremål

Ex: I vikingagraven hittades två föremål.
Antikhandlaren har flera sådana objekt till salu.

 

Kombinationer med sak:

en ensak – t.ex Det är min ensak! = du har inte med detta att göra
en hederssak
en hjärtesak
en kvinnosak

en principsak
en leksak
en struntsak = inget viktigt
en rättssak

ett sakförhållande = ett faktum
en sakkunskap = expertis inom ett område
att vara saklig = att hålla sig fakta/verkligheten

 

Ordet grej kan också återfinnas som verb.

att greja = att fixa, att ordna; att klara av

Jag ska bara fixa en grej!

Kom igen! Du grejar det!

Vara eller bli

Det kan vara svårt att veta om det blir rätt med “vara eller bli”. (For short explanation in English pls scroll down)

I dag fick jag en fråga om verben vara och bli. Hur ska man tänka?

Tänk så här:

Vara är ett tillstånd.

Bli innebär en förändring; någonting händer/inträffar.

 

Om du vill jämföra med engelskan kan du tänka på

vara = to be

bli = to become

Det är inte alltid som det fungerar att översätta direkt mellan engelska och svenska.

 

Här följer några exempel:

 

När det blir vackert väder ska jag vara utomhus hela tiden!

–> Vädret är dåligt nu, men när det ändrar sig (förändring) kommer jag att vara ute (tillstånd).

 

När det är vackert väder, är jag utomhus.

–> jag är alltid utomhus (tillstånd) när det är vackert väder (tillstånd)

 

Vi var ute i fredags, och blev serverade av en charmant yngling. 

–> vi var ute i fredags (tillstånd), och blev serverade (något hände) …

 

Han var alltid så trött, men har blivit piggare sedan han blev pappa. 

–> han var alltid så trött (tillstånd), men har blivit (förändring) sedan han blev pappa (förändring, händelse)

 

Kika på första meningen igen; “Det kan vara svårt att veta om det blir rätt med “vara eller bli”.

–> Det kan vara svårt att veta(tillstånd), om det blir rätt (något inträffar/händer) …

 

Här kan du öva själv!  Det är en länk till Natur och Kultur.

In English

“vara” is used when speaking of a state, a condition

“bli” is used when a transition occurs (into a state),

 

vara: Hon är ledsen. (she is sad – a state of mind)

bli: Hon blev ledsen. (she was happy, but something happened and she was suddenly sad)

Svensklektionerna var intressanta, men de blev ännu bättre med exempel! (the Swedish lessons were interesting (state), but became even better (something happens) when examples were provided.

vara eller bli

Mysigt att mysa

Denmark has ”hygge” and us Swedes have ”mys”. “Mys” is explained in the Swedish Academy Glossary as – my own translation – well-being coming from snug and cozy environment, or a nice, cozy activity. Think fika; hugging and kissing; drinking a glass of wine; sitting in front of the fire; being snowed in yet warm and safe; reading a book with your child on the couch; resting under a woolly blanket; having a cat lying on your chest, purring; flickering candles; having a family picnic in a sunny opening in a forest.

We use the word in different combinations, creating new words. Below you find a list of what I came to think of.

ett fredagsmys = explained here

mysbyxor = pants in comfortable material, for leisure

ett mysplagg = garment in comfortable material for leisure

en mysdress = garments in comfortable material for leisure; word much used in the 70’s

en mysbelysning = dimmed lights for a cozy ambience

en myshörna = cozy corner for relaxation

ett mysrum = cozy room for down time, particularly used in preschool for reading or resting (we are not likely to have a spare room in our houses or apartments to use just as “mysrum” 🙂 )

en mysfaktor = ”coziness factor”

ett myspys = a cozy moment, might involve hugs and kisses and even more but does not have to

en mysstund = cozy moment, for instance with your toddler to snuggle up, and enjoying some ”mys”

omysigt = not cozy

en mysrysare = a soft horror movie or book

The verb “mysa” has two meanings. One is having a cozy time (compare all of the above), and the other is to beam (contentment).

Some examples using the verb in differents tenses:

Vi myser inomhus idag; det är kallt ute.

I går myste/mös Hanna och Jakob med te och en brasa.

Mormor myste mot barnen. (the beaming-version of the verb)

Hon hade myst 30 minuter med en filt i soffan, när telefonen ringde.

 

The verb is “att mysa” – Katten myser i solen.

The adjective is “mysig” – Det är en mysig villa. Det är ett mysigt hus.

The adverb is “mysigt” – Ljuset skiner så mysigt.

Fredagsmys

Say the word Fredagsmys and every Swede knows what you are talking about. An easy Friday evening get-together, to mark the end of the work/school week and the beginning of the weekend. Family or friends, easy cooking, snack and a TV-screen are ususally involved.  It could also include a board game. Tacos is a classic, as well as chips/crisps and dip; at least that´s what the commercials want us to believe. Veggies and fruit works too. Fredagsmys is part of our modern culture, probably substituting the Sunday dinner family gathering. The location and activity does not have to follow the description above; the importance of the matter is that it includes “mys”.

“Vabruari”

Välkommen februari; but please stay away vabruari

February in Sweden is a month of both pleasure and pain – pleasure as in winter break (Sportlov) with possible skiing, and pain as in the month when kids apparently get sick the most – it is the peak month of parents staying at home from work to care for sick children.

The winter break is known as Sportlov, and occurs from week 7 to week 12 depending on where in Sweden you live. If the Sportlov is in February we also call it Februarilov. Week numbers? What?

Ok; back to the topic of February. Recall the sick children?

When parents take leave of absence from work to care for a sick child it is called

“Vård av sjukt barn.” = care of sick child in Swedish.

An abbreviation hereof is VAB (Vård Av sjukt Barn)

In everyday Swedish language these words have become a verb; “att vabba” = to “vabba”

“Jag måste vabba idag” means that I have to take leave of absence to care for my sick kid; well, you get the picture; we need a shorter way of saying it since a sick child leaves little room for long talks.

Remember the word februari (=the month of February) from the text above? Put together what you have learnt from the info above and you will understand why we sometimes jokingly refer to it as “vabruari”. Even if it is no joke.

And yes, I posted a photo of my tulips instead of a sick child.

Benefits of learning via Skype

Benefits of learning via Skype

Are you looking for Swedish language training in Gothenburg or Stockholm? Have you considered 1-on-1 private lessons over Skype?

Having lessons via Skype means you save time on not commuting to class. You can pick but also vary your location. I have had students doing their lessons from home, from work, from school or university, from hotels, from the tram and bus, and while taking a walk. Needless to say; from all over the world.

Another benefit is the factor of comfort. Many of my students engage with me initially because they want to become more comfortable speaking Swedish. Especially to children and teenagers I find that a known, home environment is highly positive when taking the first steps to building a relationship with a new language as well as starting with a new teacher.

Working with Skype provides means of communication not only orally but also written, and by sharing documents and links. I give my students instant written feedback (spelling, example sentences, new vocabulary) during the whole session. It’s easy to share notes, links, documents and resources, and to go back afterwards and revise.

I might just go ahead and say it. Lessons via Skype are intense. No distractions, full focus on listening and looking at the teacher and the chat log on the screen . Sometimes we shut the camera off to further practice listening comprehension.

Contact charlotta@globatris.se for inquiries

Read more on Skype lessons with Globatris here.